Resan till Lidköping gick bra och både Saga och Hugo var snälla. Saga var dock lite förkylningsledsen emellanåt men det gick att trösta med lite Lars Kristerz i högtalarna. Jag måste ringa Carina. Nej, inte jag men det är alltså det dom sjunger.
Hugo var på gott humör ända tills vi svängde upp på garageuppfarten då han plötsligt blev akut åksjuk och satt och hulka så hårt att jag trodde hela magen skulle vända sig ut och in. Så illa var det inte riktigt, men Husse fick ändå en släng av gårdagens kött i gelé i knät. Typiskt, vi som precis hade stannat och gjort V-tecknet att allt gått så bra. Men Hugo hade tydligen andra planer.
Man ska inte ropa hej förrän katten är ute ur bilen, tydligen.
