Hur tänker SL egentligen?

När man åker kollektivt med barnvagn så är det många nya saker man upptäcker som man aldrig tänker på i vanliga fall – utan barnvagn. Man får också en inblick hur de som är rörelsehindrade har det och hur bökigt det är att åka kollektivt om man sitter i rullstol. Låt mig ta ett exempel. T-banestationen Rådhuset. I ena änden finns en rulltrappa som går upp och en vanlig trappa. Ingen möjlighet att ta barnvagn ner alltså, såvida man inte vill skumpa nerför trapporna med vagnen. Här har SL inte tänkt alls.

Ingen hiss. Ingen ramp för barnvagnar. Helt obegripligt. När man kommer fram till den här ingången finns ingen information om den är helt omöjlig att använda om man har barnvagn eller är rörelsehindrad. Inte en skylt. Inte ens en skylt som hänvisar till en annan ingång. SL borde skämmas. Hallå jorden anropar SL – det är snart 2010. Ni måste skärpa er!

I andra änden av stationen (som är en bra bit att gå till) finns både hiss och ramp – precis bredvid varandra. Varför har man då inte placerat en ramp i ena änden av stationen och hissen i den andra, istället för att sätta allt på samma ställe? Ingen har liksom tänkt till, det är SL i ett nötskal.

För denna undermåliga service och en punktlighet som hade varit OK på 1800-talet  – betalar var och en av först en skyhög skatt till landsinget och sedan 40 spänn för en enkel resa.

Popularitet: unranked

Relaterade inlägg:

Vad tycker Kungen? Egentligen? Jag kan inte låta bli att tänka på om...

Vem är egentligen folkkär? Tittade en stund för första gången på “Så mycket...

Idag tänker vi på lilla Filippa Vi har tänt hoppets ljus. ...

Varför rösta den 7 juni? Jag har röstat i alla val jag varit röstberättigade i...

Domen Så kom då domen mot the Pirate Bay. Mina små...