Veckans gräl om opartiskhet

soran

Sveriges Radio beslut att stänga av några av sina medarbetare fram till valet har väckt mycket debatt i veckan. Jag landade tidigt att det var ett vettigt beslut, åtminstone när det gäller Soran Ismail. Ska vi ha en statlig radio och television måste vi så långt som det är möjligt försöka garantera att dessa medarbetare är opartiska gentemot partipolitiken. 

Självklart ska Sveriges Radio stå på en värdegrund där mänskliga rättigheter är grunden. Man ska givetvis inte vara opartisk när det gäller rasism heller. Men man måste vara försiktig när det gäller angrepp eller försvar av enskilda partier.

Att Soran Ismail är en flitig debattör mot rasism vet alla. Att han dessutom, som många andra, tar starkt avstånd mot Sverigedemokraterna är däremot problematiskt eftersom det är ett av våra riksdagspartier som har ett relativt stort stöd i samhället. Varken vi vill det eller inte. Demokratin och yttrandefriheten måste gå före. Därför kan vi inte ha en statlig radio som, via sina medarbetare, tar tydlig ställning för eller emot ett parti. 

Sveriges Radio ställs inför ett reellt dilemma när det gäller Soran Ismail. Radio- och tv-lagens krav på opartiskhet ska respekteras. Samtidigt gäller enligt samma lag ett demokratikrav, som bland annat innebär att företaget ska ta ställning för allas lika värde, det vill säga mot främlingsfientlighet och rasism.  Sverigedemokraterna har valts in i riksdagen och ska därmed i alla avseende behandlas som ett riksdagsparti. 

Sedan kan man ju tycka att den långsiktig lösning vore att skippa hela idéen på statlig radio där man måste ta ständig hänsyn till opartiskhet och risken att gynna eller missgynna olika parter. 

Läs andra bloggar om: , ,