Vad vill egentligen Moderaterna?

nyam_text_586x286

Jag tror inte jag är ensam om att förundras över den senaste tidens utspel från Moderaterna. Ena veckan presenterar man ett kraftigt skattehöjarpaket för att säkra statens finanser och för att kunna lagra pengar i ladorna inför dåliga tider. Och denna vecka presenterar man förslag kring skolan där man vill ta i hand med föräldrarna om någon slags pekpinnepolitik om att minska dataspelandet bland barn och ungdomar.

Jag vet inte riktigt vad man ska tro om detta. När det gäller utspelet om höjda skatter så tror jag faktiskt det är ett taktiskt sätt att släppa fram de mindre partierna. När Moderaterna går fram med höjningar kan småpartierna, t ex Centern, gå ut i valrörelsen och säga att det visst kommer skattesänkningar och satsningar. Försiktigt, men ändå. 

När det gäller pekpinnarna kring skolan så hoppas jag att man kan avfärda det som ett klantigt misstag.

Men det är när man ser det i det stora sammanhanget som det blir märkligt. Vad vill egentligen Moderaterna på sikt? Man kan väl inte på allvar på till val på att ”bara” sköta ekonomin? Visst är det viktigt att en regering tar ansvar och har koll, men det är ju överallt. Ett företag behöver också ha koll på sin ekonomi. Men vanligtvis vill man också något mer. Man har en idé. En vision.

Malin Sahlén på Timbro uttrycker det smart:

Varför ska man rösta på Moderaterna i nästa val, om man inte nöjer sig med balanserade budgetar?

Vad är de nya Moderaternas vision eller idé för Sverige förutom att ha ordning i ekonomin och skapa fler jobb? Vad är viktigt? Vill man fortsätta och driva linjen att massövervaka svenskarna med hjälp av FRA och datalagringsdirektiv och rucka på viktiga principer när det gäller rättssäkerheten eller kan man tänka sig att driva en politik där den personliga integriteten inte säljs ut? Kan man tänka sig att gå tillbaka den politiken som skapade Moderaterna till ett frihetligt parti med viktiga principer eller är alla principer till salu för att värva fler väljare?

Det är omöjligt att veta med Moderaternas nuvarande politik.

Det är ingen hemlig att jag är mer förtjust med de gamla moderaternas politik än med de nya. Inte enbart i själva skattefrågan. Jag kan mycket väl hålla med om att välfärd får kosta pengar men man måste också kunna prioritera och göra rätt saker för pengarna. De gamla moderaterna hade idéer. Idéerna var viktiga. Idag paketeras allt i en fyrkantigt låda som kallas ”arbetslinjen”. Jo, det är klart att fler ska arbeta. Jag skulle gärna se en ännu hårdare arbetslinje där också anställningsskyddet förändrades. Det ville de gamla moderaterna, men inte de nya, vilket är obegripligt eftersom ett förändrat anställningsskydd rimligen skapar ännu fler arbeten. Det finns hur många småföretag som helst som skulle våga anställa en person till om inte reglerna var så hårda. Det är väl ändå bättre för en arbetslös att ta chans på en osäker anställning än ingen alls?

De idéer som diskuteras och debatteras i t ex MUF på 90-talet är som bortblåsta. Samma personer som kunde stå på stämmor och skriva i debattartiklar att skattetrycket ska sänkas och staten ska minska tar nu helt ogenerat sin plats bredvid den moderata ledningen och avfärdar kritiken mot de nya moderaterna som populistisk. Jag undrar på fullaste allvar om de blivit helt hjärntvättade eller om det är jag som har kvar en ideologisk kompass med ett mycket gammalt bäst-före-datum?

Eller som Fredrik Schulte (M) ung riksdagsledamot uttrycker det:

Istället vore det önskvärt om Timbro kunde bidra konstruktivt i detta utvecklingsarbete och inte bara skriva politiskt naiva debattartiklar som en kvasiideologisk vakthund á la moderata ungdomsförbundet på 90-talet.

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta? Jag önskar verkligen att Moderata Ungdomsförbundet och andra moderater tog på sig rollen som ideologisk vakthund när de nya Moderaterna fortsätter att segla vilse… Frågan är om det går att räta ut kursen eller om det krävs ett ordentligt valnederlag och en lika smärtsam förändring som inträffade efter valet 2002?

För någonstans krävs en förändring. För hur ska man annars kunna skilja Moderaterna och Socialdemokraterna åt?

Henrik Alexandersson har skrivit klokt om de nya moderaternas utveckling. 

Debatten i SvD mellan Malin Sahlén och Fredrik Schulte samt slutklämmen från Malin.

Läs andra bloggar om: , ,