Peter Lindén » riksbanken

Obefintlig bankkonkurrens sänker Sverige

Peter Lindén — Tue, 20 Dec 2011 10:14:34 +0000

Idag sänkte då Riksbanken sin styrränta med 0,25 procentenheter. En sänkning som var både oväntad och väntad. Väntad på så sätt att det går dåligt för Europa och Världen, men oväntad eftersom Riksbanken hittills hävdat att det ändå går ganska bra för Sverige. Kanske kände sig ändå Riksbanken tvungen att sänka med tanke på de chockhöjningar som bankerna gjort när det gäller boräntan det senaste året.

Och det är här problemet ligger. En obefintlig konkurrens inom den svenska bankvärlden har möjliggjort maffiametoder. Bankerna har lyckats pressa upp sina vinster till monstruösa nivåer på kunderna bekostnad. Räntegapet (skillnanden med styrränta och bolåneränta) har skjutit i höjden och räntenettot (skillnaden mellan ut- och inlåningsränta) är orimligt stor. Jag säger inte att bankerna inte ska få gå med vinst. Alla bolag måste få gå med vinst. Problemet här är att det råder inte verklig konkurrens. Det finns fyra stora aktörer och de kan i prinip bestämma villkoren likt ett gammal monopol. Det är naturligtvis inte bra.

Om man inte lyckas lösa detta på något sätt får man kanske fundera i tankar som går ut på att reglera bankerna ännu hårdare. Även om jag är emot all statlig inblandning där marknaden borde kunna sköta sig själv så är jag inte främmande för att staten gör mer om inte bankerna lyckas själva. Fler statliga banker kanske? Hårdare krav på reglering? Förbud mot bonusar? Begränsad aktieutdelning?

Vi skulle behöva ett riktigt bankuppror!

Det är socialistiska förslag, jag vet, men det är kanske det enda som återstår? Vi kan inte ha en bankmarknad som lever sitt eget liv utan koppling till viktiga styrprinciper. Vi kan inte tillåta att bankerna höjer boräntan samtidigt som Riksbanken sänker styrräntan. Vi kan inte tillåta att bankerna anpassar sig efter läget. Alla minns väl hur det lät då Riksbanken började höja reporäntan. Då var reporäntan en jätteviktig styrmekanism. Den interna bankräntan (STIBOR) likaså. Idag låter det markant annorlunda.

Reporäntan har uppenbarligen förlorat sin roll som styrränta. Bankerna sätter sina egna styrräntor. Även om Riksbanken skulle sänka reporäntan till 0-1 % så skulle bankerna kunna ta ut 4-5 % i bolåneränta. Någonting är riktigt sjukt. Ekonomerna säger att det är ”uteslutet” att boräntan höjs nu när Riksbanken sänkt, ändå höjde Handelsbanken sin 3-månaders ränta med 0,25 procentenheter bara för några dagar sedan. Totalt har man höjt med 0,50 procentenheter (!) i december. Det är groteska siffor. Ingen av de andra bankerna har ännu följt efter Handelsbankens chockhöjning men vi som följer ränteutvecklingen vet att det bara är en tidsfråga. För varför ska Nordea, SEB eller Swedbank erbjuda ”billiga” lån på 4,60 % när de kan lägga sig på 4,89 % (!) som Handelsbanken. Detta följer det klassiska mönstret. Handelsbanken höjer alltid först. Sedan följer de andra efter.

Jag har frågat Handelsbanken många gånger varför de alltid måste vara ränteledande och höja först. Jag har naturligtvis inte fått något bra svar. Bara att alla banker gör sina egna bedömningar. Handelsbanken är på många sätt en sund bank utan höga bonusar och decentraliserad kontorsrörelse där man kan få ränterabatt. Men varför ska de alltid höja först? Det är uppenbarligen känsliga frågor. På Facebook vill inte Handelsbanken diskutera sådant. Man visar hellre avsnitt från sin egen TV-kanal (!). När vanligt folk och deras kunder oroar sig för högre bolåneräntor sitter Claes Åkesson i en mysig studio och intervjuar känt folk.

Som sagt. Ett gammalt hederligt bankuppror kanske inte vore så dumt. Skaka om bankväsendet litegrann. Alla tar ut sina pengar från banken så får vi se hur tuffa de är sedan.

Läs andra bloggar om: handelsbanken, räntegap, räntenetto, reporänta, riksbanken, styrränta

Man kan aldrig bromsa sig ur en uppförsbacke

Peter Lindén — Wed, 17 Aug 2011 08:56:02 +0000

Egentligen borde man bara skratta åt alla analytiker och prognosmakare som gissar om framtiden, men eftersom de faktiskt påverkar marknaden i mycket stor omfattning så kan man tyvärr inte det.

De senaste oroligheterna på börserna och skuldkrisen i Europa sätter nu sina spår lite här och där. Regeringen kommer inte att sänka skatten i den omfattning man tidigare aviserat med bland annat det femte jobbskatteavdraget, utan tycker det är bättre att behålla de 17 miljarderna i statskassan. Vad de ska användas till vet jag inte men man gör bedömningen att det vore ansvarslöst att inte ha ett ordentligt överskott. Hur det nu kan vara ansvarsfullare att behålla mer av medborgarnas pengar istället för att lämna tillbaka dom?

Nu väntar en kärv tid. En stram finanspolitik. Inga skattesänkningar. Höga räntor. Mindre tillväxt och högre arbetslöshet. Det är då man ska satsa. Investera. Motivera. Få snurr på hjulen. Men med regeringens finanspolitik och riksbankens räntepolitik är det tyvärr inte möjligt.

I samma veva som statsministern och finansministern går ut och meddelar att det inte blir sänkt skatt inför 2012 så bjuds riksbankschefen in till riksdagen för att delta i ett seminarium om finansoron. Efter mötet säger Stefan Ingves ingenting om kommande räntehöjningar eller sänkningar utan konstaterar kallt att det som hänt nu egentligen inte är så märkvärdigt – det visste han redan om att det skulle hända.

Det har inte skett något dramatiskt under sommaren, som ingen kände till.

Jo, men tjena. Visst. Alla som läste tidningar och Internet kan ju begripa att skuldkrisen i Europa skulle förvärras och att USA:s kreditbetyg förr eller senare skulle försämras. Inget nytt i sak men att påstå att det inte hänt något dramatiska under sommaren är ju att underdriva något.

Det är alltså samma riksbankschef som sommaren 2008 chockhöjde reporäntan upp till 4,50 % för att sedan tvingas chocksänka densamma då finanskrisen drabbade världen hösten 2008. Var finns långsiktligheten? Ingenstans.

Samma riksbankschef har nu, under ett år, drivit på höjningar av reporäntan vid varenda direktionsmöte. Jag skulle inte bli förvånad om att pressar på för ytterligare en höjning i september. Jag menar att den här hökaktiga finanspolitiken är ett hot mot både konjunktur och arbetsmarknad. Det inflationsspöke som Ingves hela tiden tycks vilja hänvisa till existeras inte. Redan tidigare på året stod det klart att uppgången kommer att mattas av. Köpkraften sviktar. Detta var dock inga signaler som riksbankschefen ville lyssna till. Det går bra för Sverige. Resten av världen lider stora ekonomiska kval men Stefan Ingves tycks tro att Sverige kan klara sig på egen hand. Måtte bara inte inflationen stiga!

Det är klart att ingen vill att inflationen ska skena iväg men Riksbanken måste bedriva en måttfull långsiktlig räntepolitik.

Det enda som gläjder mig i sammanhanget är att Stefan Ingves mandat strax löper ut och det är min förhoppning att Riksbanken får en mindra hökaktig chef.

Läs andra bloggar om: finanskris, ränta, reporänta, riksbanken

En hög reporänta skadar Sveriges ekonomi

Peter Lindén — Tue, 19 Apr 2011 12:54:13 +0000

Som vanligt tar alla ut Riksbankens räntehöjning innan den är officiell. Alla räknar med en höjning och bankerna har naturligtvis redan justerat upp sina räntor baserat på att Riksbanken höjer imorgon.

DN har en artikel om en undersökning där många svenskar minsann förklarar att de skulle klarar en hög ränta – upp till 10 % – utan problem.

Det är naturligtvis inte sant.

Många skulle kunna betala en hög ränta. Men det skulle få andra, ganska allvarliga, konsekvenser. Även om en hög ränta blir kännbart och smärtsam så vill ingen sälja huset eller lägenheten och flytta som första åtgärd. Man biter helt enkelt ihop och lägger mer och mer per månad på räntekostnader.

Då blir det mindre pengar över till konsumtion. Och minskar konsumtionen så går det sämre för Sverige. Den högkonjunktur som alla tror ska hålla i sig jättelänge har redan fått sig en törn och det går inte lika bra nu som det gjorde för någon månad sedan.

En del skulle säkert kunna klarar en ränta på 10 % men det skulle få oerhörda konsekvenser för Sveriges ekonomi och den högkonjunktur som vi alla vill ha skulle raderas omedelbart.

Läs andra bloggar om: ränta, riksbanken

Nu måste Riksbanken vakna upp

Peter Lindén — Mon, 21 Mar 2011 19:26:05 +0000

Jag irriterar mig lite på uttalanden från vice riksbankschef Svante Öberg som den senaste tiden pläderat för ytterligare räntehöjningar – gärna stora sådana – under hela den tid som senaste ränteprognosen ska omfatta.

Dessutom lär han ha uttalat sig att den japanska krisen knappast kommer påverka svensk ekonomi.

Vilken planet befinner sig Svante Öberg på egentligen? Förstår han inte vilken otrolig stor del den japanska importen betyder för svensk ekonomi. Förstår han inte att ett bakslag på en av världens starkaste ekonomier får konsekvenser för ett land vars ekonomiska utveckling till mycket stor del är beroende av export? Till framförallt Japan. Detta samtidigt som USA vacklar och det är oroligt i Mellanöstern.

Jag blir så trött. Riksbanken klarar uppenbarligen inte av sig uppgift att se den svenska ekonomin i relation till det internationella och göra vettiga bedömningar i sin helhet.

Tremånadersäntorna på den svenska bolånemarknaden har i många fall på bara ett drygt år mer än fördubblats. Detta samtidigt som Riksbanken fortsätter att räkna med våldsamma räntehöjningar de kommande åren.

Åtstramningen kommer bli enorm. Ekonomin kommer att stanna av. Konsumtionen viker. Det blir tvärstopp. Kronan är för stark, exporten krymper, höstens lönerörelse blir okontrollerad, inflationen likaså. Risken är att Riksbanken har satt igång en stor farlig snöboll som man inte kan stoppa tillräckligt snabbt – innan det är försent.

Riksbanken måste vakna upp och inse att världskonjunkturen viker och att det saknas inhemska motiv för att höja så snabbt som man planerat.

Till de goda nyheterna hör att Svante Öberg lämnar sitt uppdrag som vice riksbankschef till årsskiftet eftersom hans förordnande går ut.

Läs andra bloggar om: räntehöjning, reporänta, riksbanken

I storbankens egna värld

Peter Lindén — Thu, 10 Feb 2011 11:39:27 +0000

Det är fascinerande att se hur svenska banker fungerar. Förmodligen fungerar dom på samma sätt som utländska men det är ju här i Sverige vi ser det närmast och tydligast.

Det finns ett fåtal stora banker. Någon egentlig konkurrens kan man inte tala om. Bankerna är mycket duktiga på att binda upp kunder under många år. I en gallup skulle den övervägande majoriteten svara att de aldrig bytt bank under hela sin livstid. Bankerna tjänar stora pengar på att du lånar ut dina pengar till dom. På ett vanligt lönekonto kan du ha hur mycket pengar som helst utan att få någon endaste procent i ränta. Bankerna försvarar sig med att det i första hand är ett transaktionskonto och ska man spara pengar får man göra det på ett sparkonto som ger ränta. Ändå finns det mycket pengar att tjäna även på lönekontona. De flesta får sin lön den 25:e i varje månad. Sedan ska räkningarna betalas, oftast den sista i månaden. Däremellan går det nästan en vecka. Dina lönepengar sitter på ett konto där du inte får en spänn i ränta medan banken, för varje dag som pengarna finns där, tjänar pengar på din insatta lön. Bara här pratar vi förmodligen om miljarder varje år.

Tillsammans gjorde de fyra svenska storbankerna en vinst på 46,5 miljarder kronor för 2010, nästan en fördubbling jämfört med året innan. En stor del av det väntade vinstlyftet kommer från bankernas viktigaste inkomstkälla, räntenettot, skillnaden mellan vad en bank tar in i ränta på utlånade pengar och vad banken betalar kunderna i form av sparränta.

Sedan tjänar banken pengar på de pengar de lånar ut till dig. Även där lurar banken dig. Deras marginaler ökar för varje dag. De lånar pengar billigt och lånar ut dom dyrt. Det är det som är affärsidén. Eftersom konkurrensen är minimal kan alla banker köra med samma princip. När en bank höjer räntan följer alla efter. Alla vill ligga på exakt samma nivå. Åtminstone officiellt.

Under många år så har bankerna blivit otroligt duktiga på att effektivisera sin verksamhet. De flesta bankkontoren är borta och vill man gå dit och sätta in pengar eller betala räkningar får man betala höga avgifter. Förut skickade vi in våra räkningar och banken betalade. Nu sitter vi själva på internet och betalar våra räkningar. Samma sak med överföringar och andra ärenden. Den dyra kontanthanteringen har minskat, alla ska använda kort. Men är det gratis? Naturligtvis inte. För varje kort du skaffar tar banken ut en årsavgift. Och avgifter för att ta ut kontanter från ditt eget konto i bankomaten är på gång, det är bara en tidsfråga.

Bankerna vet att de är oerhört värdefulla både i den nationella och globala ekonomin. Ingen svensk regering skulle våga att en bank gick i konkurs eller att alla sparare tog ut sina pengar samtidigt. Förutom att en konkurs skulle drabba bankens kunder skulle det kunna stjälpa hela ekonomin. Detta vet naturligtvis banken. Därför kan man ta onödigt höga risker. Samtidigt som man har en stabil, nästan monopolliknande marknad i Sverige, kan man gå ut i vida världen och satsa på osäkra projekt. Som Baltikum. Bankernas aktieägare tjänar miljarder. Men vad får kunderna?

Under finanskrisen var Swedbank nära konkurs för att man spelat bort för mycket pengar i jus Baltikum. Man hade tagit för höga risker. Vad gjorde man då? Jo, man gick till staten och fick stöd i form av skattepengar. Staten grymtade lite, finansministern pratade om oetiskt höga bonusar – att bankerna måste skärpa sig – men banken fick sina pengar och kunde fortsätta sin verksamhet.

Något år senare är allt annorlunda. Förlust och har vänts till vinst. Bonusarna når skyhöga höjder igen. Aktieägarna jublar. Det blir utdelning. Man gjorde vinster på 46,5 (!) miljarder. Bara under 2010. Och det är vi som får betala. Högra avgifter. Högre räntemarginaler. Plus att våra skattepengar går till att rädda banker som klantat sig.

Det är som att storbankerna lever i sin egen värld. En värld där man i princip kan agera hursomhelst utan att tänka på konsekvenserna.

Det är så här kapitalismen fungerar. Like it or not.

Läs andra bloggar om: bank, ränta, reporänta, riksbanken, styrränta

Riksbankens höga ränta sänker börsen

Peter Lindén — Wed, 02 Feb 2011 20:57:56 +0000

Det visar sig nu att Riksbanken är ute på ganska tunn is när den ska försöka höja styrräntan för att pressa tillbaka bostadspriserna och undvika en eventuell bostadsbubbla. Priset man kan få betala är en exportindustri som går i putten.

Idag levererade flera viktiga exportföretag sina årsrapporter för 2010 och alla kunde de ståta med riktigt bra resultat. Men marknaden ville ha mer och aktiekurserna störtdök. Mest dök Electrolux med över 8 %. Och hela Stockholmsbörsen backade rejält. Hittills i år har det gått back.

Orsakerna är flera och säkert olika i de olika bolagen. Men en sak är gemensam. Den nu otroligt starka kronkursen hämmar hela exportindustrin. Marknaden vet att dessa företag inte kommer att kunna möta framtida förväntningar på lika bra resultat om de inte kan sälja sina varor utomlands. (Samtidigt som råvarupriser går upp).

Fortsätter den svenska kronan att stärkas allt för mycket finns risken att allt tippar över. Bolagen kommer behöva säga upp folk (i Sverige) och det kan vara samma människor som drabbas av uppsägningar som samtidigt ser på sina bolåneavier att bankernas bolåneräntor stegrar mot taket. Då har vi en ordentlig kris. Folk utan jobb. Folk som inte har råd att bo kvar i sina hus.

Min bedömning är att Riksbanken måste besinna sig. Sverige går verkligen som tåget men är ett litet land som påverkas enormt mycket av vad som händer utanför gränserna. Om den svenska räntan seglar iväg samtidigt som EU:s- och USA:s ränta ligger still så förvärras situationen ytterligare.

Det är riktigt att Riksbanken ska bekämpa hög inflation men hittills har vi inte sett några större indikationer på att inflationen skulle dra iväg. Ingen tror väl heller på fullt allvar att vi står inför en bostadsbubbla, även om många journalister gärna vill skrämmas med det.

Att då fortsätta på den inslagna banan att höja reporäntan 0,25 procentenheter vid varje penningpolitiskt möte under 2011 är både onödigt och farligt.

Samtidigt börjar nu bankerna signalera enorma vinster för år 2010. Men denna ohederliga girighet förtjänar faktiskt en egen bloggpost.

Läs andra bloggar om: räntan, reporäntan, riksbanken

Riksbankens reporäntepolitik är farlig för Sverige

Peter Lindén — Thu, 06 Jan 2011 08:52:47 +0000

Jag är ingen ekonom. Men den lilla ekonomiteori jag läst och det jag googlat mig till så har jag förstått att Riksbankens reporänta syftar till att framförallt balansera inflationen och hålla den nere på en rimlig nivå:

Reporäntan är Riksbankens främsta styrmedel för att påverka inflation och ekonomisk tillväxt. Påverkan på inflationen görs genom det som kallas transmissionsmekanismen via flera olika kanaler såsom korta och långa realräntor, växelkursen och mängden krediter. Genomslagen sker med olika grad av fördröjning.
Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanken strävar efter att hålla en stabil inflation runt 2 % och använder då reporäntan som verktyg. Om Riksbanken gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere. Det bör noteras att reporäntan har stor effekt på hur växelkurser rör sig. Det är mer attraktivt för investerare att placera i valutor som har hög reporänta.

Men idag så verkar det som Riksbankens enda motiv att höja reporäntan, som man gjort sedan sommaren, är att försöka hejda prisutvecklingen på bostadsmarknaden i Stockholm.

Jag tror att detta är fel och att det snart kommer slå onödigt hårt mot hela den svenska ekonomin.

Det är ju inte bara mitt bolån som blir dyrare när Riksbanken höjer reporäntan. Alla företag som lånar pengar får det också dyrare. Kronan stärks gentemot andra valutor vilket gör att det blir dyrare att köpa svenska grejer utomlands. Eftersom vi är en liten exportberoende nation så blir det extra känsligt. Idag kan du köpa en Euro för runt 8 kronor. Billigt när du som svensk ska semestra utomlands men väldigt dyrt för de som kommer hit. Även dollarn är ju väldigt billig.

Samtidigt ställer jag mig frågan: Vad är det alla är rädda för? Varför går vissa ekonomer och politiker ut och varnar för en bostadsbubbla? Bara för att bostadspriserna gått upp hysteriskt i Stockholms innerstad betyder ju inte det att folk spekulerat bort sina lånade pengar på bostäder. Så är det ju inte. Folk behöver någonstans att bo, även i Stockholm. Med tanke på den bostadsbrist som finns och att efterfrågan är så otroligt mycket större än utbudet är det ju inte konstigt att bostadspriserna går upp, år efter år. Att räntorna varit låga bidrar naturligtvis till att många tar högre lån att vad de kanske skulle gjort annars.

Men bankerna gör fortfarande individuella prövningar vad respektive ekonomi klarar av. Denna prövning ska naturligtvis även i fortsättningen vara individuell. Därför var det fel att införa bolånetaket och ännu mer vansinnigt att försöka införa generella amorteringskrav. Antingen så litar vi på att bankerna gör sina prövningar korrekt eller så gör vi det inte.

Det är naturligtvis mycket psykologi i detta, precis som med mycket annat när det gäller pengar och ekonomi. Med mycket snack om bolånetak, amorteringskrav, avskaffande av ränteavdrag, räntechock etc så vill många skrämma bostadsköparna till att dra öronen åt sig. Samtidigt måste ju folk ha någonstans att bo.

Det ska bli spännande att se hur detta utvecklas. 2011 blir ett spännande år. Hjulen har börjat snurra igen men med Riksbankens nuvarande räntepolitik kan de stanna snabbt igen. Krisen i Euro-land är långt ifrån över. Börsen har hittills i år varit väldigt försiktig. Varje räntehöjning stärker kronan och försvagar de svenska företagens konkurrenskraft. Inflationen kommer att öka och alla saker kommer att bli dyrare. Hur mycket lönerna ökar återstår att se. Regeringen har inte aviserat några skattesänkningar det närmaste året.

En vanlig barnfamilj som köper mycket blöjor och som har några miljoner i lån kan nog komma att tycka att 2011 blir ett mycket större skitår än 2009.

Läs andra bloggar om: räntan, ränteavdrag, reporäntan, riksbanken

Galet ränteförslag från Folkpartiet

Peter Lindén — Wed, 05 Jan 2011 12:01:31 +0000

Jag skulle vilja se den regering som minskar ränteavdragen bara för att man tror att det finns en ”bostadsprisbubbla” mitt i centrala Stockholm. En bubbla uppstår bara om det finns en spekulation. Dagens höga bostadspriser beror på för hög efterfrågan och för dåligt utbud. Priserna på bostäder har stigit i många, många år men när man lyssnar på en del ”experter” får man känslan att de bara stigit under 2009 då räntorna var rekordlåga.

Igår kom dessutom en relativt värdelös undersökning från några enstaka mäklare i Sverige där man påstod sig kunna se att bolånetaket som infördes i oktober har gett effekt. Vilket effekt som man kunnat se framgick dock inte i artikeln som var en TT-nyhet som bland annat DN kopierade rakt av. Utan någon som helst egen analys. Några mäklare, kanske ett 20-tal, hade under en månad noterat att vissa kunder inte var så pigga på att buda jättehögt. Efter detta drog man slutsatsen att räntetaket hade gett ”effekt”. Pinsamt och dessutom baserat på ett underlag som har rent statistiskt inte är värt ett dugg. Det hade varit bättre att samla några personer i rum för en gissningstävling.

Den enda effekt bolånetaket kommer att få är att unga människor som inte har någon förmögenhet aldrig kommer att kunna köpa sin första egna lägenhet.

Undersökningen visade dock att fler nu väljer att binda sina bolån, något som inte är konstigt om man tror att räntan kommer att gå upp ytterligare. Och det kommer den ju att göra. Men att binda räntan nu, när de långa räntorna är skyhöga, är ingen bra affär. Då är det bättre att ha is i magen och se till att man har en buffert att man klarar väldigt höga rörliga räntor. För bankerna är de långa lånen är riktigt bra affär. Man får trogna kunder som får svårt/dyrt att byta bank under de år som lånen löper samt att man kan lägga på ett ordentligt räntegap då man tar risken att låna på lång tid. Bankerna tjänar miljarder på att låna ut dyrt och låna in billigt. Idag betalar du kanske runt 2-3 % i ränta på ett lån på några hundratusen. Samma hundratusen insatt på ett sparkonto kanske ger sig 1 % i ränta max. Där har du bankernas affärsidé i ett nötskal.

De ekonomer som idag vill höja räntan ytterligare och snabbare förstår inte att de då kommer tvärstoppa den positiva utveckling som Sverige nu har. Vi är väldigt beroende av export. Varje räntehöjning gör den svenska kronan starkare och det är ju kul när vi åker på semester eller köper saker utomlands, men de svenska företagens försäljning kommer minska, man kommer att behöva säga upp personal – och vips så har vi skapat oss en ordentlig inhemsk lågkonjunktur trots att omvärlden då återhämtat sig bättre. Dessutom är ju läget väldigt spänt i Europa och man ska nog vara försiktig att tro att Sveriges ekonomi kan klara sig helt på egen hand i vår globaliserade värld.

Läs andra bloggar om: bostadsbubbla, bostadspriser, räntan, ränteavdrag, reporäntan, riksbanken

Jag tror inte på prognosen

Peter Lindén — Tue, 07 Dec 2010 21:16:33 +0000

Om man lyssnar på ”förstå-sig-påarna” som tar störst plats i dagens debatt så ser dagens ekonomiska läge ut ungefär så här för Sverige:

Sveriges ekonomi går som tåget.
Konjunkturen utvecklas jätte-positivt.
Finanskrisen är som bortblåst.
Arbetslösheten sjunker kraftigt.
Inom något år blir det arbetsbrist.
Folk lånar sig upp över öronen på hus och bostäder.
Snart får vi en bostadsbubbla.
Räntan måste därför chockhöjas.
Inflationen måste dämpas.
Löneökningarna måste bli måttliga.
En hög ränta i Sverige försämrar konkurrensen internationellt.

Alla som läst någon poäng nationalekonomi vet att den där ekvationen inte går ihop.

Min bedömning är att de som idag tror att Sveriges ekonomi går urstark och att man i detta läge ska bekämpa höga bostadspriser med amorteringskrav och högre ränta har fel. Jag tror att Riksbanken går för fort fram med sina räntehöjningar, precis som man gjorde under 2007-2008 (då man sedan tvingades till att chocksänka). Samtidigt är jag den förste att skriva under på att vi har helt orimliga bostadspriser i Stockholms-området, men det beror ju inte på att människor tycker det är ”kul” att låna 3-4 miljoner för hus i utkanten av stan, utan för att efterfrågan är 100 gånger större än utbudet. Denna bostadsbrist ska och kan inte bekämpas med några lagkrav på amortering.

Jag tror att vi inom ett år får en backlash och att vi då befinner oss på nytt i en kris, fast förhoppningsvis mindre än den förra.

Vi har sett det förut och vi ser det igen. Sverige är ett litet land till 99 % beroende av export. Om vår ekonomi går i otakt med resten av världen är det bara vi som kommer att förlora på det.

Det enda positiva är att Sverige har starka offentliga finanser och dom behöva användas för att rädda banker, hus och hushåll när nästa kris kommer. För att det kommer en kris inom något eller några år, det behöver man inte vara finansminister, riksbanksdirektör eller professor i nationalekonomi för att förstå.

Läs andra bloggar om: amortering, banker, bostadsbubbla, finanskris, ränta, riksbanken

Det är kanske dags för ett riktigt bankuppror?

Peter Lindén — Mon, 25 Oct 2010 10:28:35 +0000

Imorgon vet vi om Riksbanken höjer räntan ytterligare. Och det gör dom med största sannolikhet så att den officiella reporäntan nu kommer hamna på 1 %. Personligen tror jag att Riksbanken gör fel. Vi minns när Riksbanken panikhöjde räntan under hela 2008 för att sedan mötas av finanskraschen och då fick man chocksänka. Risken att vi hamnar i ungefär samma situation nu är stor. Sveriges ekonomi går som tåget men omvärlden hänger inte. Med tanke på att Sverige är ett litet land som till 100 % är beroende av marknaden utanför så kan vi inte sätta räntan enbart efter hur det går för Sverige. Jag tror Riksbanken gör bort sig och behöver backa en bit in i 2011 om man fortsätter så här.

Men oavsett vad Riksbanken gör så lever bankerna sina egna liv och sätter utlåningsräntan högt och inlåningsräntan lågt – allt för att tjäna monstruösa mängder pengar till sig själva och sina aktieägare. Nu senast rapporter DN om att räntegapet ökat enormt. Med tanke på den dåliga konkurrensen inom banksektorn kan bankerna i princip göra vad som vill. Inte ens när det gick jättedåligt för Swedbank och banken både höjde räntor och avgifter brutalt så tog folk ut sina pengar och gick till någon konkurrent.

Det är som att bankerna lever i sin egen skyddade verkstad där de får hålla på som de vill. Tills den dagen det går åt skogen. Då knackar de bara på farbror Statens dörr och så får de låna mer pengar. Ingen politiker i världen skulle tillåta att en bank går omkull. Det vet naturligtvis bankerna och utnyttjar detta till fullo. Man kan låna billiga pengar från staten som man sedan lånar ut dyrt.

Till detta kommer den förändring som präglat hela bankväsendet sedan mitten på 90-talet. Förr så samlade man ihop sina räkningar och lämnade till banken som gjorde jobbet. Man gick till bankkontor som hade någorlunda generösa öppettider. Där fick man hjälp med ALLT. Idag så får man göra allt arbete själv och man får till och med betala för det! Vilken annan bransch skulle skulle lyckats med det konststycket att låta kunden göra allt jobb samtidigt som man tar betalt!?

Samtidigt kan vi läsa att bankerna miljonvinster är tillbaka. Enda trösten är väl att nye finansmarknadsministern Peter Norman (M) slår näven i bordet och säger till bankerna att ta tillvara sina kunders intressen. Men kommer det att räcka?

Läs andra bloggar om: banker, ränta, reporänta, riksbanken